HIGH DIGESTIVE ENDOSCOPY - Vad det är och hur det görs
Övre endoskopi, ofta kallad endoskopi, är ett test för att visualisera den övre delen av mag-tarmkanalen, som består av matstrupe, mage och tolvfingertarm (den första delen av tunntarmen).
Digestiv endoskopi är ett förfarande som vanligtvis görs av gastroenterologen och kan användas både som ett diagnostiskt medium och för behandling av olika problem i det övre matsmältningssystemet.
Om du letar efter information om koloskopi, läs: EXAME COLONOSCOPIA.
Vad är hög endoskopi?
High Digestive Endoscopy (EDA) är en undersökning som syftar till att diagnostisera och behandla några av de vanligaste sjukdomarna i övre matsmältningssystemet. Endoskopi kan också kallas esophagogastroduodenoscopy, eftersom det är en endoskopisk undersökning som möjliggör direkt visualisering av insidan av matstrupen, magen och tolvfingertarmen.
Matsmältningsendoskopi görs med en enhet som kallas endoskop, ett långt, smalt, flexibelt rör som har en kamera vid sin ände, vilket gör att insidan av matsmältningsorganen kan bli filmade. Nuvarande endoskop har högupplöst bildbehandling och kan skjuta på HDTV.
De nuvarande endoskopen är ca 1 meter långa och 8 till 11 millimeter (0, 8 till 1, 1 cm) i diameter. Det finns redan ultratunna endoskop som bara är 0, 5 cm i diameter, men de är ännu inte så utbredd.
Endoskopet har en högupplösande kamera och en egen ljuskälla, som tjänar till att belysa insidan av organen. Anordningen kan också aspirera och injicera vatten för att rena sekret som kan hindra direkt visualisering av slemhinnan i matstrupen, magen eller tolvfingertarmen.
Digestiv endoskopi används inte bara för att se och filma insidan av matstrupen, magen och tolvfingret, det kan också användas för att utföra biopsier och behandla några problem, såsom blödande sår eller åderbråck. Genom endoskopet är det möjligt att introducera en rad verktyg, såsom biopsitoppar, slingor, nålar, prober för scleroterapi eller elektrocautery, ballong för dilatation, nät och korgar. Således kan en mängd förfaranden utföras under en hög digestiv endoskopi.
Indikationer för en hög digestiv endoskopi
Högt matsmältningsendoskopi är ett förfarande som vanligtvis anges i följande situationer:
- Undersökning av smärta eller oförklarligt obehag i överkroppen (läs: PÄNN I KVINNLIGA PAIN Major orsaker).
- Bedömning av svårighetsgraden av gastroesofageal refluxsjukdom, som inte svarar på initial klinisk behandling. (läs: gastroesofageal reflux).
- Cancer screening test hos patienter med tidigare diagnos av Barretts matstrupe.
- Undersökning av ihållande illamående och kräkningar.
- Bedömning och möjlig behandling för blödningar i övre magtarmkanalen (såsom kräkningar med blod eller tecken på att blodet smälts i avföringen, vilket föreslår magen som orsak).
- Undersökning av esofageal varianter hos patienter med cirros och / eller portalhypertension.
- Undersökning av anemi på grund av järnbrist utan bestämd orsak (läs: ANEMIA FERROPRIVA | Järnbrist).
- Undersök bilder av svårigheter som sväljer mat eller känsla av mat som fastnat i matstrupen.
- Avlägsnande av främmande organ som släckts av misstag.
- Bedöma svårighetsgraden av matstrupenskador hos patienter som ingick kaustik soda, blekmedel (blekmedel) eller något annat frätande ämne.
- För att utvärdera botemedel eller utveckling av polyper, tumörer eller sår som hittades i tidigare endoskopier.
Övre gastrointestinala endoskopi kan också användas för att diagnostisera H. pylori bakteriella infektioner. Det finns dock andra mindre invasiva diagnostiska metoder som kan användas istället för endoskopi. Likaså behöver inte endoskopi efter behandling med antibiotika upprepas för att bekräfta botemedlet, om inte patienten har magsår eller duodenalt sår (se H. PYLORI (Helicobacter pylori).
Förberedelse för övre matsmältningsendoskopi
För att maximera resultat och minska riskerna med komplikationer ska varje patient som genomgår en matsmältningsendoskopi förbereda sig för provet.
Patienter som har en planerad övre endoskopi bör inte äta inom 4 till 8 timmar före provet. Rätt tid bestäms av gastroenterologen enligt patientens kliniska situation. Vatten kan tas in i upp till 2 timmar före proceduren. Det är viktigt att magen är tom så att det inte finns någon risk för att patienten kräks under undersökningen och så kan läkaren visualisera allting inuti utan att vara störd av matrester.
De flesta mediciner kan bibehållas fram till tidpunkten för endoskopi, var därför försiktig med att ta dem med små vattenknippor för att undvika att komma fram vid tidpunkten för undersökningen med full mage. Vissa mediciner kan behöva dosjusteringar, till exempel diabetesmedicin, på grund av den fasta som ska göras i upp till 8 timmar före endoskopi.
Beslutet att avbryta antiplatelet läkemedel (t.ex. klopidogrel eller tiklopidin) eller antikoagulantia (t.ex. heparin eller warfarin) bör individualiseras, med hänsyn till risken för blödning under endoskopi. Patienter som använder lågdos aspirin behöver vanligtvis inte stoppa det före proceduren.
Det är inte nödvändigt att ta antibiotika innan du utför en matsmältningsendoskopi, även hos patienter som riskerar infektiv endokardit (läs: ENDOCARDITE | SYMPTOMER OCH BEHANDLING).
Uppenbarligen, om endoskopi indikeras som en nödsituation, som hos patienter med aktiv matsmältningsblödning, utförs undersökningen utan förberedelse.
Sedation och anestesi för endoskopi
Övre gastrointestinala endoskopi kan utföras med eller utan sedering. I de flesta fall görs undersökningen med patienten vaken, med endast mild sedering och en opioidanalgetik (från morfinfamiljen). En narkosspray används vanligtvis i halsen för att patienten bättre tolererar endoskopets passage. Många patienter somnar under undersökningen och andra befinner sig så avslappnade att de knappast stör med proceduren.
Ultra-tunna endoskop kan införas genom näsan och kräver ingen sedering eftersom de medför minimal obehag. Men som sagt har de fortfarande inte använts i alla fall.
Vid slutet av endoskopi observeras patienten under en kort tid, vanligtvis mindre än en timme, medan effekten av det lugnande läkemedlet försvinner. Några av de använda medicinerna kan orsaka någon tillfällig känsla av trötthet eller svårighetsgrad att koncentrera sig. Patienten instrueras vanligtvis att inte köra och inte återvända till arbetet förrän nästa dag.
Det vanligaste obehaget efter undersökningen är en känsla av abdominal distans, som uppstår som en följd av den luft som infördes under undersökningen. Detta obehag löser sig vanligtvis snabbt. Vissa människor kan klaga på en mild ont i halsen efter provet. De flesta patienter kan äta direkt efter att de kom hem.
Hur är endoskopi gjort?
Endoskopi är relativt snabb, med en total varaktighet av 10 till 20 minuter. Du behöver inte vara sjukhus och patienten kan återvända hem strax efter examens slut.
För att utföra matsmältningsendoskopi placeras patienten på sidan och en armven är punkterad för administrering av lugnande och analgetika. En plastmaskskydd placeras vanligtvis mellan munnen och endoskopet för att förhindra att patienten biter den.
Undersökningen börjar med introduktionen av endoskopet genom munnen, skjuts långsamt genom orofarynx, matstrupe, mage och tolvfingertarmen. När den utvecklas längs matsmältningssystemet, utvärderar gastroenterologen slimhinnans tillstånd och letar efter skador. Endoskopet introduceras endast i matsmältningssystemet, utan störningar i andningsorganen. patienten känner inte några andningssvårigheter.
Om du upptäcker misstänkta lesioner kan läkaren utföra biopsier, ta bort små bitar av slemhinnan för senare utvärdering av en patolog. En biopsi är ett smärtfritt förfarande. Om läkaren hittar polyppar kan de avlägsnas. Vid blödande lesioner kan gastroenterologen cauterize lesionen och stoppa blodförlusten. Endoskopet tjänar också till att dilatera snedningar i matstrupen eller för att ta bort främmande föremål som har intagits.
Komplikationer av övre gastrointestinala endoskopi
Digestiv endoskopi är ett mycket säkert förfarande, med låg risk för komplikationer hos de flesta patienter. Den nuvarande komplikationsgraden på 0, 0002% i endoskopier är endast diagnostiska och 0, 15% i endoskopier där ett ingrepp utförs. Risken för perforation av matstrupen eller magen är mindre än 0, 03%.
Om enheterna är ordentligt steriliserade, enligt internationella protokoll finns det ingen risk att infektera infektioner som hepatit eller HIV efter en matsmältningsendoskopi.
Behandling av hypertoni: Kalciumkanalblockerare
Kalciumkanalblockerare är en grupp läkemedel som ofta föreskrivs vid behandling av högt blodtryck. Bland de mest använda i klinisk praxis är nifedipin, amlodipin (amlodipin), nicardipin, felodipin, verapamil och diltiazem. I denna text kommer vi att prata lite om indikationerna och biverkningarna av kalciumkanalblockerare. För
Furosemid - vad det är för, hur man tar och biverkningar
Furosemid, även känt under handelsnamnet Lasix, är ett läkemedel med kraftig diuretisk verkan, som används i stor utsträckning vid behandling av sjukdomar som orsakar vätskeretention och ödem, såsom hjärtsvikt, cirros, nefrotiskt syndrom, njursvikt etc. Furosemid kan ges oralt via 40 mg tabletter eller intravenöst via en injicerbar lösning. Den senare
