VACCINES - Kalender, biverkningar och kontraindikationer

Immunisering genom vaccination är ett av de mest effektiva sätten att förebygga allvarliga infektionssjukdomar och stoppa epidemier. Tack vare framgångsrika vaccinationskampanjer under de senaste årtiondena finns sjukdomar som poliomyelit, smittkoppor och mässling nästan inte längre i många länder.

Vaccinationskampanjer har funnits i årtionden i alla länder och är en av de viktigaste åtgärderna för folkhälsan som är ansvariga för att rädda otaliga liv.

- Om du vill veta hur vacciner fungerar, läs: HUR VACCINER ARBETAR
- För att veta vaccinerna under graviditeten läs: VACCINES IN PREGNANCY

Innan vi pratar mer om vacciner, låt oss gå till det grundläggande vaccinationsschemat.

Nationell vaccinationskalender för år 2017

AT BORN:

• BCG - Vaccin mot tuberkulos
• HBV - Hepatit B-vaccin - 1: a dosen

----------------
2 månader:

• Pentavalent - Difteri, stelkramp, kikhosta, Haemophilus influenzae typ b och hepatit B - 1: a dosen (2: a dosen för hepatit B)
• VIP (poliomyelitinaktiverat vaccin) - Poliovaccin (spädbarnsförlamning) - 1: a dosen (injicerbar)
• VORH (Human Rotavirus Oral Vaccine) - Rotavirus Diarré - 1: a dosen
• Pneumokockvaccin 10-valent - Pneumokockvaccin - 1: a dos

----------------
3 månader:

• Meningokock C - Meningitvaccin C - 1: a dosen

----------------
4 månader:

• Pentavalent - Difteri, stelkramp, kikhosta, Haemophilus influenzae typ b och hepatit B - 2: a dosen (3: e dosen för hepatit B)
• VIP (polioinaktiverat vaccin) - Poliovaccin (infantil förlamning) - 2: a dos (injicerbar)
• VORH (Human Rotavirus Oral Vaccine) - Rotavirus Diarré - 2: a dos
• Pneumokockvaccin 10-valent - Pneumokockvaccin - andra dosen

----------------
5 månader:

• Meningokock C - Meningitvaccin C - 2: a dos

----------------
6 månader:

• Pentavalent - Vaccin mot difteri, tetanus, pertussis, Haemophilus influenzae typ b (orsakar meningit och andra infektioner) och hepatit B - 3: e dosen (4: e dosen för hepatit B)
• VIP (poliomyelitinaktiverat vaccin) - Poliovaccin (barnförlamning) - 3: e dos (injicerbar)

----------------
9 månader:

• Gula febervaccin

Gula febervaccinen är indicerad för barn som är 9 månader och äldre som är bosatta eller som kommer att resa till endemiska områden (stater: AP, TO, MA MT, MS, RO, AC, RR, AM, PA, GO och DF), övergångsområde (vissa kommuner i staterna: PI, BA, MG, SP, PR, SC och RS) och potentiellt riskområde (vissa kommuner i delstaterna BA, ES och MG). Om du reser till riskfyllda områden, vaccinera mot gul feber 10 (tio) dagar innan du reser.

-----------------
12 månader:

• Viral triple - mässling, rubella och fårpestvaccin - 1: a dosen
• Pneumokockvaccin 10-valent - Vaccin mot bakterier Pneumokocker - 3: e dos (booster)
• Meningokock C - Meningitvaccin C - 3: e dos (booster)

----------------
15 månader:

• VOP (oralt poliovaccin) - Poliomyelit (barndomsförlamning) - 4 doser (oral)
• Tetravirus - Mässling, Röda, Höva och Vattkoppsvaccin - Andra dosen för mässling, rubbla och höft och 1: a dosen för varicella
• DTP (triple bakteriell) - Difteri, stelkramp och pertussis (pentavalent booster utan Haemophilus influenzae typ b och hepatit) - 1: a booster (4: e dos)
• VHA - Hepatit A-vaccin - Enstaka doser

----------------
4 år:

• DTP (triple bakteriell - Difteri, stelkramp och kikhosta - 2: a booster (5: e dos)
• VOP (oralt poliovaccin) - Poliomyelit (barndomsförlamning) - 5: e dos (oral)
• Gula febervaccin (booster).

---------------
tonåringar:

• Gula febervaccin (efter 10 år för första dosen) - booster
• HPV - vaccin mot HPV-virus - 2 doser mellan 9 och 13 år
• Viral trippel - mässling, röda hund och vuxna vaccin - 3: e dos
• Dubbelvuxen - Difteri och tetanusvaccin - Booster vart 10 år

---------------

Vaccination av vuxna och äldre

1) dT (dubbel vuxen typ) - mot difteri och tetanus - förstärkning vart tionde år
2) Gula febervaccin - Förstärkning vart tionde år om du bor i ett riskabelt område. Om du reser till riskfyllda områden, vaccinera mot gul feber 10 (tio) dagar innan du reser.
3) Vaccin mot hepatit B (i icke immuniserad under barndomen) - 3 doser (2: a dos 2 månader senare och 3: e dos 6 månader efter första dosen).
4) Influensa - influensavaccin - Årligen efter 60 års ålder.
5) Anti-pneumokocker (23 serotyper) - lunginflammation - Enstaka doser hos patienter över 60 år. Förstärkning efter 5 år.

Biverkningar och kontraindikationer

Vacciner som produceras med försvagade virus eller bakterier ska inte ges till gravida eller immunsupprimerade patienter som patienter med aids (aids), i kemoterapi, transplanteras etc.

Levande dämpade bakterievacciner:
- BCG - Vaccin mot tuberkulos
- MMR eller SRC (MMR) - Mässor, röda hundar och skräp
- Varicella - Kycklingkoppor
- Gula febervaccin

Alla andra vacciner innehåller inte levande organismer och kan därför inte framkalla vaccinsjukdomar.

Vissa människor är allergiska mot vissa delar av de stora vaccinerna. Det är viktigt att notera att mindre reaktioner som smärta, låg feber och sjukdom efter vaccination inte anses vara allvarliga och inte kontraindicera efterföljande vaccinboosters.

Särskilda fall som måste konsulteras av en allergist före vaccination för att bedöma allvarligheten av den allergiska reaktionen. De är:

a) Människor med svår äggallergi vid följande vacciner
- Influensa
Gul feber
- MMR eller SRC (MMR) - Mässor, röda hundar och skräp

b) Personer med gelallergi kan ha reaktioner på vaccinet mot:
- Influensa
Gul feber
- MMR eller SRC (MMR) - Mässor, röda hundar och skräp
- Ilska
- Varicella
- DTP (triple bacterial) - Difteri, stelkramp och pertussi

INGEN VACCINATION KONTRAINDIKATIONER ÄR:

- Godartade sjukdomar med feber under 38, 5 ° C, såsom diarré och luftvägsinfektioner
- Icke-evolutionära neurologiska sjukdomar som Downs syndrom och cerebral pares
- Kroniska kardiovaskulära, lung-, njurs- och leversjukdomar
- Diabetes (läs: DIAGNOS OCH DIABETES MELLITUS SYMPTOMER)
- Dermatoser, eksem eller lokaliserade hudinfektioner
- Lokala, lätta eller måttliga reaktioner efter föregående vaccination
- Terapi med antibiotika, kortikosteroider (upp till 20 mg per dag) och aktuella steroider (se: PREDNISON OCH CORTICOIDS - Indikationer och biverkningar)
- Familj och personlig historia av allergi mot penicillin, allergisk rinit, höfeber, astma och andra atopiska manifestationer
- En familjehistoria av komplikationer och svåra reaktioner efter vaccinationen
- Familjhistoria av anfall (läs: EPILEPSY | CONVULSIVE CRISIS | Symptom, typer och hur man fortsätter)
- Perioder av återval av sjukdomar
- Inkubationsperioder av infektionssjukdomar
- Graviditet från mamma eller andra kontakter
- Prematuritet och låg födelsevikt
- Historia av neonatal gulsot (läs: ADHESIVE ICON OCH NEONATAL ICTERY)
- Amning
- Graviditet (för inaktiverade vacciner)

Det är viktigt att respektera doserna och intervallperioden mellan vacciner. Under 2008, under ett utbrott av gula feber i vissa delar av Brasilien, fanns en kollektiv hysteri, stimulerad av en sensationell mediedäckning som ledde befolkningen att ta vacciner på fel sätt. Förutom fall av personer som tagit vaccinet mer än en gång, fanns det till och med döden från gula febervaccin hos en patient som hade en formell kontraindikation mot vaccinet (används immunsuppressiva på grund av en lupusbild).

Vacciner måste tas enligt den officiella kalendern eller i kampanjer som organiseras av hälsovårdsministeriet.

KAN ANTIKONCEPCIONAL ORSAK KAN?

introduktion P-piller är en extremt effektiv preventivmetod med en framgångsgrad på cirka 97% och kan nå en otrolig 99, 9% om den tas korrekt. Dessa resultat har gjort orala preventivmedel en av de mest populära preventivmetoderna i världen. För närvarande använder ca 10% av den kvinnliga befolkningen i fertil ålder pillret regelbundet som en preventivmetod. Sedan st

(medicin)

Hur man förebygger hivinfektion

introduktion När det humana immunbristviruset (HIV) upptäcktes på 1980-talet var de enda sätten att förebygga infektion sexuellt avstående eller användandet av latex (kondom) kondomer. Medan abstinens var det enda 100% effektiva sättet bidrog kondomen till att minska risken men var inte helt säker, främst på grund av att produktkvaliteten vid den tiden fortfarande inte kontrollerades mycket strikt och det fanns ingen utbildningskampanjer om hur man använder kondomen. I årtionde

(medicin)